SPLITTER från super meteoren jag söker. Dem hittas nattetid, sitter fint i barken på träden, Med pannlampa är det mycket vackert. Jag hittar dig förr eller senare….
På ett ungefär, ett gammalt delta som förband Glan v. s Ensjön. Den ligger ytligt på vissa ställen annars 2 till 5dm ner.
Jag har läst lite om dessa, en intensiv oxidering inträffar när den blöts.. på bara några sekunder.. rinner det (blodur den.) Det tyder på ett innehåll av järn.. antar jag i någon form.
A meteor got hit by a meteorswarm???….
I guess big stone hit first.. then the diamondshape smaller one of similar mineral type and 999 other smaller particles melted together.
Picture 2 showing impact mark ooomph… circel on top.
Found at old military airfield F13 in Sweden.
Det här är ett kul alternativ som går förträffligt att kombinera med Turfgame.com eller vilken motionsform som helst (utomhus). Med lite envishet och tur även tjäna en slant.
*Under tiden med Turf har jag samlat 500kg sten/mineral och 50-100kg sand med (okänt innehål) allt material från zoner jag besökt. Just meteoriter fascinerar mig och jag hoppas några av stenarna kommer klassas som det framöver. Merparten 75% är från Östergötland* kollar nu igenom intressanta fynd .
Under sommaren 2018 har jag försökt lära mig vaska guld, det är något som dem första försöken gjordes i köket vilket inte var jätteuppskattat. Men det passar mig definitivt även om det jag hittar då och då sköljs bort p.ga min inkompetens. Det är en slags mindfulness att se vattnet tvätta materialet om och om igen.
www.guldstrom.se har en del bra tips o komma igång paket.
Här har vi samlat information för dig som vill vara med och leta efter mineral!
Berggrunden består av kemiska grundämnen som i olika kombinationer bildar föreningar som kallas mineral. Mineralen bildar bergarter. Bergarter kan alltså vara sammansatta av ett eller flera mineral. När mineral domineras av tungmetaller kallas de för malmmineral. Om de förekommer i sådan koncentration att de är brytvärda kallas de malm. Malmmineral är till exempel guld, kopparkis, magnetit, molybdenglans och zinkblände.
Mineral och bergarter som inte består av tungmetaller men ändå är viktiga för industriell verksamhet kallas för industrimineral respektive industribergarter. Exempel på industrimineral är baryt (tungspat), flusspat, fältspat, grafit och kvarts. Industribergarter är till exempel kalksten och kvartsit.
När bergarter nyttjas utan kvalificerad förädling, till exempel när granit eller gnejs används som block vid kantsättning av gator, kallas de nyttosten. Mineral och bergarter som används för smycketillverkning, kallas för smyckesten..
Sökandet efter värdefulla mineralförekomster kan bedrivas på många olika sätt. Man undersöker till exempel berghällar, lösryckta stenar och block. När man letar efter malm ska man särskilt lägga märke till missfärgningar av bergarterna. Så kan till exempel rostiga stenar tyda på intressanta halter av koppar, nickel, kobolt, zink, bly, silver, guld med mera. Ljusa eller vita vittringshinnor kan skvallra om bly och zink, gröna och blå om koppar, purpurröda om kobolt.
Utöver prover som samlas med hjälp av ovan nämnda kännetecken tar Mineraljakten gärna emot stenar som verkar främmande och speciella på något sätt, exempelvis genom sin tyngd, färg eller struktur. I princip gäller att allt inlämnat material är att betrakta som nya fynd.
Blockletning ger goda chanser att hitta hittills oupptäckta malm- och industrimineralförekomster. Som den övre figuren visar, kan block i ytan ”skvallra” om en malmkropp längre ned under jordlagren. Även hälletning kan ge resultat (den nedre figuren). Kirunamalmen upptäcktes till exempel på detta sätt. Chansen att hitta något intressant vid hälletning är dock mycket mindre än vid blockletning. Endast 3 procent av Sveriges yta utgörs av berg i dagen. Åtskilliga fynd av intressanta block och hällar har gjorts längs nyligen brutna skogsvägar och i områden som markberetts.
Vår jord är cirka 4,5 miljarder år gammal. Under denna långa tidsrymd har jordskorpan förändrats åtskilligt genom vittring, avlagring, vulkanism, bergskedjeveckningar och kontinentalförskjutningar.
Vårt land har varit utsatt för flera nedisningar. Den senaste påbörjades för cirka 115 000 år sedan och kom att täcka hela Skandinavien. Inlandsisarna rörde sig i huvudsak i sydöstlig riktning samtidigt som de smälte undan. Under denna rörelse skrapade och rev isen med sig block ur berggrunden. Detta blandade stenmaterial avlagrades på berggrunden och bildade det moräntäcke som nu i stor utsträckning täcker våra mineraltillgångar.
I minerallagen (SFS 1991:45) regleras hur man får undersöka och bearbeta mineralfyndigheter. För att undersöka en fyndighet måste man först ansöka om undersökningstillstånd hos Bergsstaten. Om det följande undersökningsarbetet visar att det är värt att starta brytning kan man ha rätt till gruvdrift. Vissa industrimineral är inte inmutningsbara eftersom de alltid ägs av markägaren.
